De största skillnaderna

Jag fick ett mail ifrån en tjej som ska flytta till Brasilien och hon frågade:

Vad tycker du är de största skillnaderna mellan att leva i Sverige och
Brasilien?

Åh vilken svår fråga egenligen tyckte jag men det som automatiskt kom till mig var hur folk är. Så här svarade jag:

* Brassarna är mer lugna av sig… man jäktar inte så mkt i mindre städer.
* De vet inte hur man passar tider
* Ta ett löfte du får med en nypa salt. De menar väl men oftast blir det inget av det.
* Om någon säger att de vill du ska komma över till dem eller att de ska komma till dig… se ovanstpende.. de menar det inte alltid. Där får man lita på sin instinkt om personen är ärlig eller ej men många säger det utan att mena det. (detta irriterar mig såklart)
* De är väldigt städiga av sig, dvs de städar mkt. man sopar o torkar golven varje dag. O det blir skitigt annars. Kanske man inte gör det om man bor i lght men i hus gör man det.
* De är väldigt petiga med skoval. Man går inte på stan i flipflops :)
* Samma sak med kläder, men det är ju de flesta svenskar också.

Det är vad jag kommer på så här. För det är detta som är de största skillanderna som jag märkt. Frågar du nån annan så säger de kanske nåt annat.

Vad negativt kanske någon tycker och som sagt, någon annan har säkert annan uppfattning. Det är inte menat som negativt. Och jag är inte den enda utländskan som tycker det, jag vet flera andra som tycker det. Speciellt det här med att man väntar på attt någon ska komma hem till en och de aldrig gör det.

Nu för tiden säger jag bara javisst när någon säger de ska komma hem till en. Jag har en ¨kompis¨ som menar väl och lovar dyrt o heligt hon ska komma men kommer aldrig och ringer aldrig. Så jag vet ju med mig att det inte är så. Samma sak när någon bjuder hem en, man vet inte riktigt om det är en uppriktig inbjudan.

Jag gör alltid klart för folk att säger jag att jag ska komma så gör jag det. Jag säger att jag är en typisk Svenska. ¨Se eu falo para voce que eu vou, eu vou, pode ter certesa.¨ – Om jag säger att jag ska komma så kommer jag, det kan du vara säker på.

Och det här med att vara petig med kläder. Jag är ganska slapp av mig faktiskt. En annan Svenska är definitivt mera uppklädd än jag. Usch det vågar jag knappt tänka på, det utseende fixerade Sverige. Här är man också väldigt petiga men inte med utseende men att man är ren och har hela kläder på sig.

Detta är de skillander som jag upplever. Har du annan uppfattning så säg gärna till. Jag kanske bara umgås i fel kretsar :)

En annan sak som jag inte skrev faktiskt är hur folk faktiskt är hjälpsamma. Du kan fråga vem som helst på gatan om hjälp o de hjälper dig. Men det är också en sådan där sak som händer mer i små städer. I Sao Paulo är det nog inte lika vanligt.

Men trots alla dessa saker som kan tyckas vara irriterande så skulle jag inte vilja bo någon annanstans.