Maskrosungen


Jag hittade
Sandras sida av en slump.
Den bästa slumpen som hänt mig på länge. Jag såg att hon skrivit en bok och kommenterade att den verkade väldigt läsvärd. Sandra, vet inte om hon har förmåga att se vad andra behöver, hon är så snäll att hon skickar boken till mig!

Jag väntade med spänning på boken och visste redan innan jag öppnat den att den skulle betyda mycket för mig.
Jag började gråta redan på sidan 2.
Sedan så grät jag som ett barn resten av helgen.

Det finns många sk ¨maskrosbarn¨ där ute. Problemet är att man ser dem inte alltid. Ser man så undviker man att kolla närmare. Man skyfflar undan problemen på någon annan.

Man kan köpa boken genom Adlibris som beskriver den såhär:

Redan när Sandra föddes var hennes mamma psykiskt sjuk. När Sandra växer upp glider mamman allt djupare in i sin sjukdom och dessutom alkoholmissbruk. Hon pantsätter Sandras saker för att ha råd med vin och cigaretter. Det är Sandra som så gott hon kan ansvarar för hushållet, medan hennes mamma låser in sig i sitt rum och eldar upp brev och pratar med sig själv. Ofta finns ingen mat i huset, de pengar som finns går till mammans missbruk. Sandra får mat av sina kompisar, som smugglar ut smörgåsar till henne. För dem är det ett spännande äventyr, men för Sandra handlar det om överlevnad.
Situationen blir ohållbar, och hon flyttar hem till sin pappa, men inte heller där ordnar saker upp sig. Även pappan är alkoholist, och Sandra får ta hand om sig själv medan han sitter på krogen.
17 år gammal träffar Sandra sin blivande man. De kämpar för ett bra liv tillsammans, gifter sig och får två barn. När andra barnet är fött briserar ännu en bomb i ett liv som bara behöver lugn och ro. De får beskedet att maken drabbats av MS.

Maskrosungen är en gripande och självutlämnande berättelse om en flicka som trots hårda förutsättningar växer upp till en stark, välutbildad kvinna.

När jag läst ut boken så ville jag inte släppa den ifrån mig. Jag gick omkring med den i säkert en timma efteråt.
Denna bok väcker mycket känslor och tankar til liv, vare sig man är maskrosbarn eller ej. Den visar att det finns styrka inom oss för att överleva även det som vi inte är förberedda för.
För man kan inte vara förberedd på något sånt här.

Jag vill verkligen tacka Sandra för att hon skickade mig boken och den har en förevigad plats i min bokhylla!

Tack Sandra!

** Nu kära läsare ska jag ta mig en promenad och gå och leta granatäpplen.
Ja leta, inte köpa, det ska tydligen finnas granatäppleträd inte så långt härifrån. Hoppas bara det finns några kvar. Återkommer med rapport.